Världens mest okända dansband

”Hello everybody! Vi heter” – Sture kastade ett öga ut i rummet, hur många var vi egentligen?, räknade fel och fortsatte – ”Di Fajv och är ett dansband”.

Året var troligen 1988. Kassett­band­spelaren stod ovanpå den lilla elorgeln, någon tryckte på ”rec” och Sture, som inte alls hette Sture och dessutom inte ens var kille, började prata. Sen improviserade vi sång, musik och mellansnack, och så fortsatte det i omgångar under cirka två år.

Vi var inte bara ett okänt dansband, vi var också ett hemligt sådant. Ingen av oss hade en tanke på att nämna något i skolan, i musikklassen där vi ju musicerade med något slags kvalitetsperspektiv som vi med Di Fajv tillät oss att sakna.

I princip allt tillkom på improvisation, inklusive bandnamn och band­med­lem­marnas namn, men så småningom blev fler och fler låtar aningen planerade i förväg, ibland mer ibland mindre. Sture Molusk agerade kapellmästare och pratade mellan varje låt i den påhittade kombinationen av skiva och livespelning för en dansande publik (antingen de dansade hemma till skivan eller på dansgolvet framför oss). Att i princip ingen av låtarna var vidare dansvänlig hindrade oss inte för att kalla Di Fajv för ett dansband. Själv hette jag Sören Plostner, och vår tredje fasta medlem var Anna Fläskläpp.

Di Fajv spelade in ungefär 45 låtar, och här finns hits som till exempel Körsbärsträden blommar så vackert om våren, Björkens löv faller om hösten, Trodde kanske du att jag var död, Det regnar så skönt, Allting har sitt namn, Trollet Arne i skogen och O Maria jag längtar efter dig. Maria var ett återkommande tema i flera sånger, Stures stora men olyckliga kärlek som bland annat försvann till Amerika för att studera apor och Sture hade inte råd att följa efter.

Inte förrän alldeles nyligen dammade jag av de två gamla kassettbanden och kopierade alltsammans till digitalt format, och det är fantastiskt att lyssna på. Så otroligt kreativa vi var! Här finns tidvis riktigt bra och roliga texter, och här finns intressant melodi, harmonik och ackordföljd.

När jag nu tog tag i de gamla inspelningarna så vaknade Sören i mig. Då när det begav sig avskydde jag att höra min egen röst inspelad och vägrade att sjunga förutom i kören på ett fåtal låtar, min roll i bandet var framförallt instrumentspel. Men det var längesedan. Jag bestämde mig för att göra en cover på en avde sista låtarna som Di Fajv gjorde: På en båt i Stilla havet. Tyvärr ligger mitt eget låtskrivande på is sedan länge, men jag måste komma igång på något vis och en cover på något jag varit med att skapa för länge sedan kanske är en bra nystart? Nu är jag faktiskt sugen på att göra fler inspelningar av fler gamla låtar, så Di Fajv kanske lever vidare i ny form…

Här är i alla fall Sören Plostners, eller min, tolkning av På en båt i Stilla havet:

;

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *. Din e-postadress kommer inte att synas.